Så var det alltså dags att berätta historien om vad som hände innan  den första sagan om ringen trilogin, en film som tagit tid på sig. Redan efter att den första filmen kom var det snack om att göra film på den här boken, efter konungens återkomst blev det ännu mer snack och allt såg ut att rinna ut i sanden. Sen från ingenstans så hamnade denna film i blåsväder, ett rättsligt bråk som satte käppar i hjulet men inte tillräckligt för att filmen inte skulle bli av. Så nu är frågan, var den värd denna möda?

Filmen börjar med att Bilbo den äldre sitter och skriver sina memoarer om alla äventyr han har varit med om, sedan åker vi tillbaka i tiden då Bilbo fortfarande var ung och befann sig på Fylke. Allt det förändras när Gandalf med 13 dvärgar kommer och hälsar på, de ger sig ut på resa som innehåller fler äventyr än vad Bilbo någonsin kunnat ana. De stöter ihop med monster, stenjättar och Bilbo stöter dessutom ihop med en gammal bekant som blivit av med en ring. Resan går ut på att finna ett nytt hem till dvärgarna eftersom de just nu inte har något.

Jag har längtat efter den här filmen samtidigt som jag har varit mycket skeptisk, George Lucas lyckades nämligen bara göra en riktigt underhållande star wars film som utspelades sig före de magiska filmerna. Det var den tredje i sagan, här har man lyckats tagit till vara ett arv och skapat ännu en oförglömlig saga. Det är inte lika bra som någon av de tidigare filmerna men det kan man inte heller begära, samtidigt som första halvan är rätt löjligt och för att glömma rätt seg men sen sätter den fart och då stannar den aldrig upp. Det är påkostat, vackra miljöer, snygga stridscener och undrar om inte "Gollum" ensam fått tagit del av den 250 miljoners budget (budgetens summa är ett rykte) för mer detaljerad och så snyggare gjord går det nog inte att göra med dagens teknik. Munnen bara gapar och sista halvan är också väldigt spännande, de gamla rävarna från förr sköter sig mycket väl och Martin Freeman gör som vanligt mycket bra ifrån sig. Äntligen får folk upp ögonen för denna lysande skådespelare, medverkat i hyllade filmen love actually samt hyllade serien Sherlock tidigare. Richard Armitage (Thorin) är också han ett piggt nytillskott, längtar till nästa del redan.

En härlig resa tillbaka till

Peter Jacksons magiska värld

Filmerna kretsar kring berättelsen om en hobbit vid namn Bilbo Bagger (Martin Freeman), som bor i det fredliga landet Fylke i den fiktiva världen Midgård. Han får besök av en beryktad trollkarl vid namn Gandalf (Ian McKellen), som har kommit till Fylke för att be Bilbo om en tjänst. Med sig har Gandalf tagit ett följe av tretton dvärgar, vilkas ledare är dvärgen Torin Ekenskölde (Richard Armitage), vars farfar var kung över dvärgariket Erebor, som förintades av en drake vid namn Smaug (Benedict Cumberbatch) för länge sedan. Gandalf och Torin har tillsammans lagt upp en plan om att färdas tillbaka till Erebor under Ensamma berget för att besegra Smaug, som nu dväljs där. Enligt planen ska de ta hjälp av Bilbo för att kunna ta sig in i Erebor.

Bilbo, Gandalf och dvärgarna ger sig ut på en farofylld resa som tar dem till Midgårds östra länder. Under resan kommer Bilbo dessutom finna en mytomspunnen ring - Den enda ringen - som får honom att bli helt osynlig.

Äntligen är man tillbaka i Peter Jackson fantastiska sago värld han byggde upp i Ringen triologin. Här berättas Bilbo historia och man njuter så fort filmen och den underbara filmmusiken träffar ens öron. Filmen börjar med att man får lite förhandsfakta om vad sjävla filmen kommer handla om innan den drar igång med fullt ös. Det är underbara miljöer som skapas tillsammans med komiska repliker och dråpliga scener och naturligtvis skön action. Martin Freeman som Bilbo är verkligen ett fynd han är nämligen briljant i huvudrollen annars är det mest nya karaktärer man får lära känna och även om man saknar de gamla gänget så är dem nya också underhållande och glädjande att följa. Vad är då så bra med filmen jo den är för det första väldigt snyggt gjorde vilket borde resultera i en Oskar framöver dessutom är det bra skådespeleriet det är maffigt och det är roligt. Den underhåller på det mesta plan. Vad som är mindre bra några actionscener kan kännas aning mycket tv-spel över men på det stora hela storslagna och häftiga. Filmen bästa scen är ju när Bilbo träffar på Gollum den är väldigt väl genomförd.

The Hobbit kommer bli en triologi och även om The Hobbit: En oväntad resa inte är lika bra som Sagan om ringen så är jag säker på att denna triologi kommer även den bli mäktig att följa

 // Mattias

En man hittas knivmördad på ett sjukhus och kommissarie Beck kopplas in på fallet, offret är en tidigare polisman med väldigt dåligt rykte och med många fiender. Många frågor och väldigt få svar, till slut verkar svarem finnas i en mycket stor tragedi som skett men nu är fler polismän i skottlinjen. Detta är den allra bästa svenska polisfilmen hittils och vi lär tyvärr aldrig få se något liknande igen, en träffsäker skildringn av en stad i fullkomlig panik och en svensk poliskår som står handfallna inför en sjuk brottsling. Det är enormt spännande och skickligt klippt som vanlig när det gäller Bo Widerbergs filmer, skådespeleriet är klanderfritt och synd att Carl Gustaf Lindstedt inte fick fler chanser som kommisare Martin Beck.

Handlingen kretsar ex-fången Valjean som är en jagad man efter att ha brutit sin villkorliga frigivning, han jagas utav polismannen Javert och ingenting kommer någonsin bli som vanligt igen. Detta är en saga av ett fullkomligt makalöst slag, det är snyggt, påkostat, fantastiskt skådespeleri, vackert och framför allt storslaget drama. Tom Hooper gjorde senast mästerverket "the king's speech" och detta är snäppet vassare,  en fulländad musikal som innehåller flera sångnummer än någon annan musikal under 2000-talet redan första halv timmen. Vi har bjudit på många vassa musikaler de senaste åren, moulin rouge, chicago, dreamgirls, hairspray, sweeney todd och mamma mia men denna krossar i princip alla motstånd. Dessa 2 och en halv timme är förmodligen det snabbaste en film passerat för mig under hela 2012 och hittils av 2013, det är en fulländad film helt enkelt. Här nedan följer betyget.

Bra svensk deckare trots viss brist

på trovärdighet

Efter att en rad högt uppsatta svenska finansmän plötsligt har börjat mördats fler nätter i följd inrättar rikskriminalen en specialenhet, A-gruppen där kriminalkommissarie Jenny Hultin (Irene Lindh) är chef, bestående av sex poliser från hela landet för att lösa morden. Men trots att mördaren inte lämnar några bevis alls kvar på mordplatsen så är Arto Söderstedt (Niklas Åkerfelt) från början inne på att det kan handla om en ensam galning som utfört morden, medan andra spår leder mot Baltikum. Så i sökandet efter bevis åker Viggo Norlander (Claes Ljungmark) tillEstland för att träffa polischefen Kalju Laikmaa.

Misterioso är en ganska vanlig deckare med skillnaden att här sätter dem ihop en grupp av dem bästa poliserna i landet för att lösa dessa finansmord. Det finns gott om bra skådisar en av mina favoriter Shanti Roney riktigt bra även här. Kemin mellan alla skådisar fungerar bra Magnus Samuelsson är väl serien svagaste skådis men ändå en uppryckning från Göta Kanal 3. Vart brister Misterioso då jo trots att den är välspelad och ganska spännande är den inte så trovärdigt det känns för otroligt för att köpa det rätt av men som svensk deckare är den ändå över medel.

NNN

// Mattias

En komedie som blandar och ger

Peter Highman (Robert Downey Jr.) måste åka tvärs över USA för att komma i tid till sin sons födelse. När han får problem på flygplatsen bestämmer han sig för att köra bil hem. Situationen blir ännu mer komplicerad när han övertalas att dela bil med den smått konstiga Ethan Tremblay (Zach Galifianakis).

Denna komedie har jämnförts med Baksmällan och riktigt så många skratt lockar den inte till men det är ändå ett gediget hantverk. Zack och Robert är en väldigt bra duo ihop där Zack står för den mesta humorn. Ibland känns det dock att humorn inte räcker till och att dem försöker tvinga på oss skämten. Storyn är enkel och fungerar bra till denna typ av filmen som inte behöver vara invecklad. Det är ändå en besvikelse då jag hade väntat mig mer av en skrattfest än vad jag fick.

NNN

// Mattias

SÄSONG 1-2  NNN

Stefan och Damon är två vampyrer som återvänder till den stad där allt började, Stefan blir dessutom förälskad i Elena som är en kopia av Katerina som är den som skapade de som vampyrer en gång i tiden. Damon är den som ställer till problem i staden samtidigt som Stefan försöker lösa de, både Elena och Stefan ser dock att Damon egentligen vill göra gott. Detta är faktiskt inte så dumt, det är lättillgängligt, hyfsat välskrivet och trots en störningsmoment som till exempel skådespeleriet så levererar de skaplig underhållning. Dock i seriens början så kommenteras twilight i en obefogad sågning med tanke på att det är samma publik som tittar så hade den kunnat lämnas utanför, den tillför inget direkt. 

SÄSONG 3  NN

Måste bara säga att säsong 3 är en riktig röra, skådespelare försvinner och kommer tillbaka, folk dör och börja leva igen, serien står och stampar många avsnitt utan att egentligen ta sig någonstans. Det händer samma sak om och om igen, det känns som att det har varit för många som velat lägga sig i serien för helt plötsligt är den riktigt på väg utför. Ska börja på säsong 4 idag och tyvärr så känns det som serien har gjort sitt men jag kan ha fel, den som väntar får se.

Julen är över blev en ganska bra jul och nyår. Firade julen i Björnlunda och julafton känns mindre och mindre som julafton man är ju van vi traditioner med julklappar och julmaten och allt sånt när nått av det försvinner blir det på nått sätt ingen riktig jul.

Det var dock ändå trevligt tycker jag och god mat var det. Nyår blev i Skutskär och det känns lite blandat att komma hem tycker det är super härligt och hälsa på i Skutskär träffa familjen och så men det är just dem enda jag får träffa för från andra håll verkar inte riktigt intresset finnas längre ingen som hör av sig dem jag tar kontakt med visar inte så mycket intresse tillbaka kan jag känna ibland.

Så man kan enkelt säga att alla vänner jag hade när jag lämnade Skutskär har fallit bort lite jag ser dem fortfarande som vänner och har  varit lite dålig själv på att höra av mig. Tror också dem uppfattar mig som vän men kanske inte lika nära vän längre. Blev dock glatt överraskad att jag blev bjuden på en födelsedags fest i februari kanske kan man knyta ihop gamla kontakter igen.

Så vad framtiden har att utvisa får vi se jag hoppas dem jag anser som vänner kommer finnas kvar och förhoppningsvis på ett bättre sätt en just nu.

// Mattias